Jag är så himla besviken...
Mamma mår dåligt, jag mår dåligt, Sandra mår dåligt och även Thomas mår dåligt! Vems fel kan detta vara?, Jo Thomas föräldrar!
Mamma satte ner foten nu, efter elva år. Hon orkade inte av deras jävla gnäll, ståhej, ja allt man kan tänka sig. Men enligt Pia och Yngve är det helt tvärt emot det mamma säger och försöker få med mig i deras lilla grej, jag säger också ifrån såklart och säger att mamma har rätt faktiskt.
Dem har tagit ett ansvar, dem har tagit hand om Nisse nu i ett år snart just för att Sandra som är deras barnbarn är allergisk mot honom. Detta gjorde dem i april 2010, vilket jag var väldigt tacksam över att dem gjorde med tanke på att han är min lilla bebis. Men nu när mamma satte ner foten och sa ifrån och sa att hon ville ha parkeringsplatsen vi står på så vill dem inte ta hand om Nisse längre. Utan vi fick hämta honom från dem och på söndag kommer vi avliva honom. Jag hatar dem!
Jag, mamma och Thomas gick upp till dem idag. Jag och mamma börja skrika på dem, medan Thomas sitter i deras soffa som en jävla tönt, han sa inte ett jävla knyst! Det gjorde mig förbannad. Yngve var nära att slå till mamma, och hade han gjort det. Ja, gud vet vad jag hade gjort då. Jag kanske inte är så stark och han hade säkert slagit till mig då också, men det skulle inte ha hindrat mig. Med det humöret jag var på idag när vi var där uppe, ja det var inte kul.
Dem förnekar allt, verkligen allt! Försöker få i mig att detta inte är sant, men icke sa nicke. Jag vet hur det ligger till och jag vet hur mamma mår pga dem två! Efter ett tag ber dem mig och min mamma dra åt helvete och sticka därifrån. Då får jag ryck, skriker lite till och sedan tog jag ner alla kort dem hade på mig, så nu är dem hemma.
Sandra är verkligen förtvivlad och Thomas får Pia och Yngve och komma till oss, för dem skulle berätta hur allt låg till och varför det är så för Sandra. Dem ljuger så jävla hårt för henne, så jag träder fram och skriker ännu mer på dem två! Mamma var då nere och handla kattmat åt Nisse.
Helt plötsligt säger Yngve, att jag, mamma och Thomas inte är välkomna till landet längre, mig gör det ingenting, men vafan mamma och thomas har byggt ett hus på deras tomt liksom.. Så jag frågade dem hur Sandra skulle kunna vara där, och dem svarade att hon kunde åka med dem. Då ställde jag yttligare en fråga, "hur blir det på sommaren då?" Dem svarade samma sak, och då säger jag "Så ni menar att Sandra ska vara med er en hel jävla sommar just för att ni är på landet och hon vill komma dit" Då säger Pia nej det går inte.
Sen sa jag till dem två att dem får köpa ut mamma och Thomas om vi inte ska få komma dit något mer, då säger dem att det tänker dem inte göra. Så jag sa till Pia att om inte hon gör det så tänker jag själv åka dit och riva det huset och sedan lämna allt virke på deras tomt, då säger hon "men gör det du". Hade jag fått det för mamma hade jag gjort det, men nu får jag inte det!
Sen börjar jag skrika ännu mer på dem, och dem kan ju inte ta en jävla diskussion så dem går bara!
Medan dem var hemma hos oss, satt Thomas på en pall i hallen där vi alla var med Sandra i knät och feg som han är sa han inte ett ljud.
Så vi är inte välkomna till landet för en jävla parkering.
Pia och Yngve får inte träffa Sandra förens dem har bett om ursäkt till mig och min mamma.
Nisse kommer att avlivas på söndag.
Ber Pia och Yngve mig och mamma om ursäkt får dem träffa Sandra igen, men då får dem inte dricka alkohol och det kommer aldrig Pia klara av eftersom hon är en alkolist, fast det förnekar hon ju såklart själv.
Men det värsta är att dem låter det gå ut över ett oskyldigt djur som inte gjort en fluga förnär. Och har man tagit till sig ett ansvar ska man bara inte lämpa över ansvaret när det inte längre passar.
När dem gick från mitt hem var jag så nära på att putta ner dem för trappen, så arg var jag..
Så jag kommer kanske att vara rätt nere den närmsta tiden, bara så ni vet.
Jag klarade av att jobba tre timmar idag, sen höll tårarna på att komma. Jag orkade verkligen inte, och jag orkar inte heller för den delen. Mamma kom och hämta mig på jobbet vid tolv.
Jag älskar dig mest av allt mamma!
Mamma satte ner foten nu, efter elva år. Hon orkade inte av deras jävla gnäll, ståhej, ja allt man kan tänka sig. Men enligt Pia och Yngve är det helt tvärt emot det mamma säger och försöker få med mig i deras lilla grej, jag säger också ifrån såklart och säger att mamma har rätt faktiskt.
Dem har tagit ett ansvar, dem har tagit hand om Nisse nu i ett år snart just för att Sandra som är deras barnbarn är allergisk mot honom. Detta gjorde dem i april 2010, vilket jag var väldigt tacksam över att dem gjorde med tanke på att han är min lilla bebis. Men nu när mamma satte ner foten och sa ifrån och sa att hon ville ha parkeringsplatsen vi står på så vill dem inte ta hand om Nisse längre. Utan vi fick hämta honom från dem och på söndag kommer vi avliva honom. Jag hatar dem!
Jag, mamma och Thomas gick upp till dem idag. Jag och mamma börja skrika på dem, medan Thomas sitter i deras soffa som en jävla tönt, han sa inte ett jävla knyst! Det gjorde mig förbannad. Yngve var nära att slå till mamma, och hade han gjort det. Ja, gud vet vad jag hade gjort då. Jag kanske inte är så stark och han hade säkert slagit till mig då också, men det skulle inte ha hindrat mig. Med det humöret jag var på idag när vi var där uppe, ja det var inte kul.
Dem förnekar allt, verkligen allt! Försöker få i mig att detta inte är sant, men icke sa nicke. Jag vet hur det ligger till och jag vet hur mamma mår pga dem två! Efter ett tag ber dem mig och min mamma dra åt helvete och sticka därifrån. Då får jag ryck, skriker lite till och sedan tog jag ner alla kort dem hade på mig, så nu är dem hemma.
Sandra är verkligen förtvivlad och Thomas får Pia och Yngve och komma till oss, för dem skulle berätta hur allt låg till och varför det är så för Sandra. Dem ljuger så jävla hårt för henne, så jag träder fram och skriker ännu mer på dem två! Mamma var då nere och handla kattmat åt Nisse.
Helt plötsligt säger Yngve, att jag, mamma och Thomas inte är välkomna till landet längre, mig gör det ingenting, men vafan mamma och thomas har byggt ett hus på deras tomt liksom.. Så jag frågade dem hur Sandra skulle kunna vara där, och dem svarade att hon kunde åka med dem. Då ställde jag yttligare en fråga, "hur blir det på sommaren då?" Dem svarade samma sak, och då säger jag "Så ni menar att Sandra ska vara med er en hel jävla sommar just för att ni är på landet och hon vill komma dit" Då säger Pia nej det går inte.
Sen sa jag till dem två att dem får köpa ut mamma och Thomas om vi inte ska få komma dit något mer, då säger dem att det tänker dem inte göra. Så jag sa till Pia att om inte hon gör det så tänker jag själv åka dit och riva det huset och sedan lämna allt virke på deras tomt, då säger hon "men gör det du". Hade jag fått det för mamma hade jag gjort det, men nu får jag inte det!
Sen börjar jag skrika ännu mer på dem, och dem kan ju inte ta en jävla diskussion så dem går bara!
Medan dem var hemma hos oss, satt Thomas på en pall i hallen där vi alla var med Sandra i knät och feg som han är sa han inte ett ljud.
Så vi är inte välkomna till landet för en jävla parkering.
Pia och Yngve får inte träffa Sandra förens dem har bett om ursäkt till mig och min mamma.
Nisse kommer att avlivas på söndag.
Ber Pia och Yngve mig och mamma om ursäkt får dem träffa Sandra igen, men då får dem inte dricka alkohol och det kommer aldrig Pia klara av eftersom hon är en alkolist, fast det förnekar hon ju såklart själv.
Men det värsta är att dem låter det gå ut över ett oskyldigt djur som inte gjort en fluga förnär. Och har man tagit till sig ett ansvar ska man bara inte lämpa över ansvaret när det inte längre passar.
När dem gick från mitt hem var jag så nära på att putta ner dem för trappen, så arg var jag..
Så jag kommer kanske att vara rätt nere den närmsta tiden, bara så ni vet.
Jag klarade av att jobba tre timmar idag, sen höll tårarna på att komma. Jag orkade verkligen inte, och jag orkar inte heller för den delen. Mamma kom och hämta mig på jobbet vid tolv.
Jag älskar dig mest av allt mamma!
Kommentarer
Trackback
